Ordenssällskap

Det finns många ordenssällskap i Sverige. De är av olika ursprung och karaktär. En del ordenssällskap har sitt ursprung i skråväsendet, en del från religionen och en del från olika samhällsklasser. Syftena varierar från ordenssällskap till ordenssällskap, men ofta finns ett socialt inslag med ordensmiddagar och en glad samvaro.

Nationalencyklopedin kan Du kort läsa följande om ordenssällskap:

ordenssällskap,
typ av gille eller sammanslutning som i Sverige tillkom på 1760-talet. Sällskapsordnar bildades med förebild i medeltida gillen för medlemmarnas nöje och förströelse. Bland slutna och hemliga ordnar märks i Sverige bland annat Frimurareorden (1780). Många sällskap övertog riddarordnarnas ordensform med stormästare i ledningen, avdelningar (loger), hemliga ceremonier och olika grader av ordenstecken. De flesta ordenssällskap har endast manliga medlemmar.

I Wikipedia finns bland annat följande om ordenssällskap:
Ett ordenssällskap eller ordenssamfund är sluten sammanslutning av människor med gemensamma mål. Sådana skiljer sig från allmänna föreningar på flera sätt. De är slutna sällskap, det vill säga att någon form av godkännande krävs för antagning som medlem. De har, mer eller mindre tydligt, kvar former från de ursprungliga, medeltida ordenssällskapen. Flertalet av de gamla och erkända ordenssällskapen har höga ideal, ofta innefattande personlig utveckling och människokärlek. Många vilar på kristen grund. De flesta gamla sällskap är bara för män men allt fler har systersällskap för damer.

 

Bakgrund och indelning

De första ordenssällskapen grundades på medeltiden inom den katolska kyrkan, så kallade religiösa ordenssällskap. Under korstågens tid (högmedeltid) tar riddarväsendet upp idéer från dessa och bildar andliga riddarordnar. Under 1600- och 1700-talen bildas många nya ordenssällskap med varierande syften och med tydliga drag hämtade från de medeltida riddarordnarna. Flera av dessa har medlemmar / beskyddare i kunga- och furstehus.

En grov indelning kan göras så här:

  • Religiösa ordnar, bildade inom eller godkända av en religiös organisation (kyrka). Den äldsta formen.
    • reguljära kaniker eller korherrar, katolska präster vid domkyrkor med munkregler men inte i kloster (från 1000-talet), även kvinnliga parallellsällskap. Mycket talrika under medeltiden men idag finns mycket få kvar.
    • munkordnar (i inskränkt bemärkelse)
    • tiggarordnar =munkordnar med krav på egendomslöshet, till exempel Dominikaner- och Franciskaner-orden.
    • reguljära präster, bland annat Jesuitorden (1668)
    • nunneordnar
  • Andliga riddarordnar, med riddarorganisation och drag av de religiösa ordnarna under högmedeltiden, till exempel Johanniterorden
  • Erkända ordenssällskap med kungligt beskydd, främst 1600/1700-tal
  • Övriga erkända ordenssällskap
  • Akademiska ordenssällskap, ofta parodiska, men vissa äldre och mer etablerade sällskap (till exempel Juvenalorden, Samfundet SHT och Sällskapet CC) rör sig i gränslandet mot ”riktiga” ordenssällskap. Se för dessa den särskilda artikeln akademiskt ordenssällskap
  • Statsordnar, huvudsakligen ordensdekorationer, få eller inga sammankomster.

Karaktäristiska drag

(beskriver fortfarande aktiva sällskap)

De flesta ordenssällskap har en öppen del där syften och existens ingår och en sluten (hemlig) del med kunskap, ceremonier och liknande som avses vara kända enbart av sällskapets medlemmar. Beträffande ordenssällskap som har sin bakgrund i det gamla skråväsendet gällde den hemliga delen ofta vad vi idag kallar yrkeshemligheter; kunskaper som gör en yrkesman skickligare i sitt yrke. Numera gäller dessa hemligheter mer sällskapets egna ceremonier.

Detta har föranlett den tvetydiga beteckningen hemliga ordnar. Själva sällskapet är i de flesta fall inte hemligt – bara vissa av dess interna regler och ceremonier.

Medlemskapet är i regel indelat i grader, där varje grad är kopplad till en invigningsceremoni där gradens hemligheter avslöjas för den sökande (recipienden). Genom stegvis vandring upp i graderna får medlemmen mer kännedom om sällskapet.

De flesta senare tids ordenssällskap tar sina grundläggande idéer från medeltidens riddarväsen och/eller 1600-/1700-talens skråväsen. Många av de erkända ordenssällskapen bildades under dessa perioder och några fortlever ännu.

Mystiken kring hemliga ordenssällskap har föranlett att utomstående beskrivit vissa av dem i samband med konspirationsteorier.

Comments are closed.